Galleri Backlund visar Anders Zorns etsningar
ANDERS ZORN
26 Januari – 10 Februari 2019
Den 26 januari startar en utställning med Anders Zorn på Galleri Backlund. I den omfattande utställningen visas ett sextiotal etsningar och ett mindre antal fotografier av den folkkäre konstnären.
Anders Leonard Zorn föddes som utomäktenskapligt barn i Mora 1860 och dog världsberömd i samma stad 1920. Med hjälp av ett arv efter sin tyska far kunde Zorn börja studera på Konstakademien 1875. Han gjorde sig tidigt ett namn som en skicklig akvarellist och porträttmålare. Så småningom blev oljefärgen hans huvudsakliga medium och parallellt med detta började han under en vistelse i London 1883 att utforska etsningens möjligheter.
Zorns förmåga att fånga ljuset i sina oljemålningar och akvareller gjorde honom internationellt berömd. Genom sin tekniska briljans överfördes detta även till etsningarna.
Zorns förmåga att fånga ljuset i sina oljemålningar och akvareller gjorde honom internationellt berömd. Genom sin tekniska briljans överfördes detta även till etsningarna.Liksom Zorns förebild Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669),
Zorns förmåga att fånga ljuset i sina oljemålningar och akvareller gjorde honom internationellt berömd.
byggde han upp etsningarna av en skur av linjer, tätt placerade i skuggor och mörka partier respektive glest i dagrar och andra ljusa partier.
Anders Zorn, Prinsessan Ingeborg ll. Etsning
Under sin karriär kom Anders Zorn att utföra sammanlagt 289 etsningar. Dessa delas in i tre huvudsakliga grupper; Porträttstudier, Genrestudier och Nakenstudier. Bland porträtten återfinns kungligheter (se bild: Prinsessan Ingeborg) presidenter, Zorns vänner och den tidens kulturpersonligheter. Till kategorin Genrestudier hör motiv hämtade från resor och allmogekultur (se bild: Den nya visan).
Till den tredje kategorin hör de många nakenbilder Zorn utförde, ofta av dalkullor eller kvinnor i Stockholms skärgård (se bild: Yttre skäret) Etsningarna delas i sin tur upp i en femskalig tillgänglighetsskala efter hur ovanliga de är.
Anders Zorn, Natteffekt lll. Etsning
Många av etsningarna har målningar som förlagor. Natteffekt lll (se bild) visar en prostituerad kvinna stående under den då hypermoderna elektriska gatubelysningen i Paris vid sekelskiftet. Originalmålningen från 1885 hänger på Göteborgs konstmuseum. ”Natteffekten” kallade Zorn det svåra ”belysningsproblem” som han menade uppstod då traditionellt eldljus och det nya elektriska ljuset samspelade i natten.
Anders Zorn, Självporträtt med modell ll. Etsning
Zorn hämtade många av sina motiv från resor runt om i Europa och i USA. Under 1900-talet var han flitigt anlitad av den amerikanska societeten. Genom livet intresserade han sig allt mer för
folkbildning och folkliga traditioner och många motiv fann han i timmerstugorna kring hem- trakterna. Zorn förvärvade en stuga, den så kallade Gopsmorstugan, där han periodvis kom att bo tillsammans med sitt gårdsfolk. Folkkultur med musik, dräkter och dans var viktigt för Zorn och avbildades flitigt i hans konst, bland annat i etsningen Dans i Gopsmor (se bild).
I utställningen visas även två av Anders Zorns självporträtt, Självporträtt med modell ll utfört 1899 och Självporträtt i Vargskinnspäls från 1916, samt ett stort antal nakenstudier.
Anders Zorn, Yttersta skären. Etsning.
Etsningstekniken
Den teknik Zorn lärde sig gick tillbaka till den nederländske mästaren Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669). En kopparplåt täcks med en tunn, syrabeständig grund sammansatt av pulveriserad mastix, asfalt alternativt bärnsten och vax. Motivet ristas sedan in med ett vasst, tunt föremål. Ristningarna avlägsnar då grunden och blottar kopparplåten. När plåten sedan förs ner i ett bad av syra etsas de inristade linjerna in i plåten, medan den syrabeständiga grunden
skyddar de delar av plåten som lämnats orörda. Plåten används sedan som tryckplåt och färgen går in i de etsade linjerna, för att sedan avteckna sig på pappret. På så vis kommer etsningen att se ut ungefär som en teckning; tunna mörka linjer på ett pappersark.