Det blir tredje gången gillt för Galleri Backlund. Den 22 februari öppnar galleriets sista jurybedömda Vårsalong.

De senaste veckorna har konstverk från hela landet skickats och lämnats in till Galleri Backlund. Målningar, teckningar och foton trängs med skulpturala verk i så skilda material som sten, garn och plexiglas. Efter två år är det tydligt att intresset för salongen inte falnat, tvärtom. Liksom de två tidigare åren har antalet ansökningar legat på närmare 500 stycken. Av dessa antogs i år 67 stycken av en jury bestående av Carl Bjerkås, Britta Noresten och Ida Gudmundsson.

Kvällsarbete inför den stora vårsalongen. I förgrunden syns Anja Fredells matta Tell me.

– Väldigt många ansökningar har kommit in och vi upplever att fler och fler frågar om salongen, säger Lars Backlund, gallerist. 
Men trots det stora intresset väljer nu Galleri Backlund att lägga ner den populära salongen.
– Vårsalongen innebär ett kolossalt stort arbete under lång tid. Det blev helt enkelt en för tung börda för oss. 

Brokigt och inbjudande

När Ida Gudmundsson, konstpedagog och gallerist, startade Vårsalongen 2018 var det för att kunna öppna upp galleriet för fler personer.
– Konstvärlden är snårig. Jurybedömda salonger är för många en väg in, både som konstnär och besökare. Det är lustfyllt, brokigt och tillåtande.

Från golv till tak samsas verken om ytan. Liksom i parissalongens gyllene dagar, under 1700- och 1800-talet, är galleriet fyllt till bredden med konst; "the more the merrier" snarare än "less is more". 

Maja Kristin Nylander, Så som hon bar dig ll. Blandteknik/fotografi, 50 x 125 cm

Det första som besökaren möter är Anja Fredells tuftade matta Tell me; ett sammelsurium av växtlighet och bin, som kontrasterar mot Maja Kristin Nylanders strama, närmast apokalyptiska fotografier.
I galleriets olika delar varvas pastellfärger med neon och gråskalor, här möter det kontrastrika det milda. Tematiskt är bredden minst lika stor. Vera Jörgensens analoga färgfoton i serien Wicked paradise gestaltar objekt i ett romantiskt, pastelligt skimmer. 

 

Vera Jörgensen, Wicked paradise. Analogt färgfotografi, mellanformat. 

Olof Astrup Hällqvist har omvandlat sina egna erfarenheter av släkt och familj till en serie målningar med gosedjur som ställföreträdare. I utställningen ryms även det allmänna, samtidskommenterande. Tekla Bergman Fröbergs målning Sjuka sjuksköterskor förmedlar både trötthet och en enad kraft.

Olof Astrup Hällqvist, Tigerfällen. Akryl på duk, 80 x 80 cm

Vårsalongens framtid

Lördagen den 22 februari öppnar den sista vårsalongen, men förhoppningen finns att den nystartade traditonen lever vidare i Göteborg.
– Drömscenariet hade varit att flera gallerier i Göteborg gått samman och skapat en gemensam Vårsalong, utspridd på flera olika platser, men med gemensam karta och textmaterial, säger galleristen Lars Backlund. 

Kaisa Luukkonen, Tools of Uprising #1. Tredimensionell glasmosaik gjord av glassplittret från en krossad busskur i Göteborg. 40 x 15 x 5 cm

Men det är långt kvar till nästa år. De kommande veckorna ligger allt fokus på salongen.
– Vårsalongen är en speciell form av mötesplats och vi ser fram emot publikens respons. Folk tar sig verkligen tid att gå igenom verk för verk och relaterar till sig själva och sin samtid, säger Ida Gudmundsson som tillsammans med Mattias Backlund hänger utställningen.

Utställningen pågår 22/2–15/3.