Per Josephson
Sjukdomsteckningar, en utställning av korta berättelser med utgångspunkt i konstnären Ernst Josephsons schizofrena verklighet. I konstutställningen ”Sjukdomsteckningar” utvecklar konstnären Per Josephson släktingen Ernst Josephsons sjukdomsalster. Vindpiskade nätter från ön Bréhat utanför Bretagne. Rembrandt och Swedenborg i kamp över schackbrädet och Strindberg som åker på en konstnärssmocka till sopranen Jenny Linds tjusande stämma.
Konstnären Ernst Josephson (1851-1906) är idag en av Sveriges mest hyllade konstnärer. Representerad i de främsta museala sammanhang som Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och mer eller mindre permanent fastmonterad på Waldemarsudde. Som ledare för de nya konstinfluenserna under slutet av 1800-talet fick Ernst utstå mängder med påhopp, internt såväl som externt.
– När jag suttit och läst alla brev som finns bevarade mellan Ernst och de olika grupperingarna som var involverade i Opponenternas kamp att föryngra konstsynen i Sverige framgår onekligen Ernsts utsatta position som Opponenternas ledare eller Fältherren som han kallades, säger Per Josephson. Med sitt lynniga sinne och allt för stora hjärta försöker Ernst parera anfallen som snart blev honom övermäktiga och han faller hårt. 1887 packar han sina målarpinaler och överger Sverige för att i illa skick spolas upp på ön Bréhat utanför franska Bretagne tillsammans med den sista konstnärsvännen Allan Österlind med familj. I stormröken över den karga ön faller Ernst fritt ned i schizofrenins oändliga nystan. Efter nätter utan slut i spiritismens anda släpper Ernst taget och överlämnar sig helt i den schizofrena verkligheten. I desperation vänder sig Österlind till de forna konstnärsvännerna i Sverige och ber om hjälp. Tillslut lyckas hans tiggeri och Ernst anländer Sverige i fullt galet tillstånd, där han senare tas om hand på hospitalet i Uppsala den 29:e december 1888. När Ernst skriver ut sig själv från hospitalet i Uppsala den 15:e april 1889 och sätter sig på tåget mot Stockholm har han tecknat sig ut ur schizofrenins absoluta botten. Dock kommer han aldrig att återfinna sitt ursprungliga jag och de resterande åren kommer att lösas upp i intet som endast bjuder på några få tillfällen med målarpenseln i hand när Ernst slutligen somnar in nöjt nynnande sin Bellman.
– Flera av dessa teckningar hängde på väggarna under uppväxten och det intressanta är att jag inte kan minnas att jag upplevde dem galna eller förryckta under min barndom. De skakiga strecken och märkliga figurerna blev snart lika snirkliga och tjusande historier. Det är dessa och Ernsts historier som jag tecknar vidare nu, säger Per Josephson. Konstjournalisten Claes Britton har skrivit förordet till den signerade och numrerade konstvolym, bestående av teckningar och text, som knyter samman hela konstprojketet.
Per Josephson född 1971 (släkting till 1800-talskonstnären Ernst Josephson) är utbildad på Konstfack, Berghs school of communication och Biskops Arnös Författarskola.
Det är med generationer och en rik flora av kulturella utsvävningar i ryggen som Per Josephson tar konstnärskapet vidare. Per Josephson är en modern historieberättare och konstnär. Han kreerar, lånar och återanvänder bilder för att skapa nya kraftfulla verk. ”Jag stjäl, samplar och tillåter mig att inspireras av de stora mästarna. Detta är grunden för min konst”, säger Per Josephson, när han beskriver sin unika stil. Per är maximalist.